Nervös väntan...
Så igår var det dags för röntgen innan vi fortsatte färden norrut. Det är ju helt omöjligt att veta vad resultatet blir vid en höftledsröntgen men min gissning är att det blir A, B eller C i alla fall. Höftkulorna såg med mina otränade ögon ut att ligga fint i skålarna och enligt min bedömning såg hon helt ok ut. Men som sagt, det är min högst personliga och oprofessionella åsikt. Armbågarna vet jag inte riktigt hur de "ska" se ut, men hon som röntgade kunde inte se någon pålagring eller något i alla fall. Förhoppningsvis är hon fri runt om men man kan aldrig veta när det gäller röntgenresultat. Betalade in avläsningsavgiften fort som attan till SKK så förhoppningsvis behöver jag inte vänta alltför länge på resultatet. Från och med onsdag nästa vecka någon gång kommer jag sitta som på nålar och kolla hunddata ungefär en gång i kvarten. Hu så nervöst det är!
Kom fram till att jag kört mellan 360-400 mil de senaste elva dagarna. Det är mycket. Tur att Ines och Asta inte har något emot att åka bil!
Vilken resa!
Vi befinner oss just nu i Falun efter en tripp nedåt i landet och en sväng över till vårt västra grannland. Syftet med denna resa var att träffa Astas uppfödare och kullsyskon samt att gå en hel del viltspårsprov och förhoppningsvis få fina resultat med oss. Det gick över förväntan!
Asta gick ett spår i Strängnäs på onsdagen och ett i Köpingtrakten på torsdagen. Detta resulterade i två förstapris och därmed blev hon också Svensk viltspårschampion. Hade även anmält henne till prov i Norge med tanken att "det får bära eller brista". Hade aldrig tränat på Norska spåren med henne men hade provat att lägga en och annan sårlega i alla fall. Döm om min förvåning när lilltjejen spårar sig till ett förstapris med fin kritik! Jag blev mäkta imponerad och mycket stolt över henne :) Ettan i norge betyder att hon "nästan" blev champion där med. För att bli det måste hunden ha två stycken utställningsmeriter med minst andrapris efter två års ålder. Alltså är hon för ung ännu, men den "svåra" biten är ju avklarad nu! Vi fick en championrosett i alla fall eftersom det bara är utställningen kvar och vi inte kommer få någon rosett när det är färdigt. Mycket snällt :)
Ines gick också hon spår i Norge. Henne hade jag lite större förhoppningar på eftersom jag vet att hon kan spåra väldigt bra. Hon fick jobba ordentligt i spåret, med mycket vilt i närheten och ett spår som gick efter en stig en bra bit. Hon jobbade dock på väldigt bra och på en ganska snabb tid också. Resultatet blev ett förstapris med strålande kritik! Därmed blev hon också Norsk viltspårschampion! Är så stolt över min tjej :)
Skriver inte mer nu, utan bilderna får tala för sig själva!
Mormor My, Mamma Ella och Asta
Syrran Maja är en riktig spårhund. Full pott på provet både onsdag och torsdag!
Inte trodde jag att det skulle vara så mycket mygg i Strängnäs...
Dålig bild, men visst är de otroligt lika!? Brorsan Börje till vänster och Asta till höger...
En nybliven Svensk viltspårschampion med stolt matte!
NORGE:
Asta hittade en klöv i Norge också. Spana in mina byxor. Det var BLÖTT!
En mycket svettig matte efter andra spåret på rad med en mycket stolt Ines med klöv i munnen.
Trötta hundar efter varsitt spår...
Taxklubben arrangerade det supertrevliga provet. Två söta fyramånadersvalpar var på plats.
Skönt att ha en stuga att gå in i. Där serverades våfflor, korv och kaffe...
Domarna har överläggning och vi andra väntar med spänning på resultaten...
...som var väl värda att vänta på! Asta "nästanchampion" och Ines champion! 
Semester
Är i Falun nu. Jag, Anders och hundarna är precis påväg på en liten minisemester. Fast det lär väl inte bli alltför mycket semester eftersom det står en massa viltspårsprov på schemat!
Blir alltså inga inlägg här denna vecka. Men efter helgen kommer rapport om hur alla proven har gått och kanske en del annat. Så håll utkik!
En sån där dag.
Igår kom hundarna hem från Rosvik med Mor och Far. Det var mycket trevligt att träffa dem igen och de verkade tycka detsamma!
Jag hade förberett deras hemkomst med att lägga varsitt spår åt dem igår tillsammans med Frida. Idag var det dags för att gå spåren och vi hade bestämt att vi skulle gå på morgonen. Klockan 08.20 efter en hemsk natt med sömnsvårigheter och febersvettningar vaknar jag av att Frida ringer. Var inte så sugen på att kliva upp men vi hade ju lagt spåren så det var lika bra att trots dunkande huvud som kändes smockfullt med snor masa sig upp ur sängen. Jag går ut i vardagsrummet och möts av...HUNDBAJS. Massor av hundbajs utspritt i högar och pölar över hela vardagsrummet. Tur att min näsa var så igentäppt att det omöjligt kunde tränga in någon doftmolekyl i den...
Bara att städa upp hela härligheten. Släppte ut hundarna på baksidan medan jag röjde upp och skrubbade golvet. När jag är klar går jag ut för att ropa in hundarna, men de behagar inte dyka upp. På med skor och ut i skogen för att ropa mera med min kraxiga stämma. Så småningom dyker de upp och jag tar med mig Ines in. Asta har hittat ett gammlat äckligt renskinn som hon vägrar släppa och springer ifrån mig så fort jag närmar mig. Jävla hund. Nåväl, efter lite avledande från mig och Ines och en trasig badboll släpper hon renskinnet och följer med in.
Ja, det här handlade ju inte om något vettigt kanske. Men jag ville bara förmedla den fina starten på dagen.
Väl i skogen gick det bättre. Huvudvärken och orkeslösheten var tillfälligt bortmotad av vännen Ibumetin. Hade lagt spår med bara två vinklar åt båda hundarna. Asta spårande mycket bättre idag än hon gjort de senaste gångerna. Näsan var mestadels i backen och inte vädrandes i luften. Hon hittade legan jag lagt ut åt henne också, så det kändes lovande inför nästa veckas alla prov. Duktig hund!
Ines fick ett spår med enbart blod som hon fixade lätt som en plätt. Hade lagt två legor åt henne. Den första fick jag ta tillbaka henne till men den andra markerade hon utan hjälp. Duktig hund igen!
Efter spårandet fick hundarna bada i en sjö och busa. Det var sjukt varmt! Asta och Chilla busade en hel del medans Ines tyckte att det var härligt att ligga och rulla sig ordentligt efter badet utan att bli störd av syrran. Ines skulle lätt kunna bli tagen för en tioåring nuförtiden. Hon har blivit så slö och nedstämd under löpet och hon är fortfarande inte som vanligt, men jag hoppas att hon blir sig själv igen snart.
Här kommer några bilder som Frida tog på hundarna idag:
Stolt Asta med upphittad klöv!
Ines är nöjd över fyndet
Söta Chilla vill helst äta upp klöven!
Fortfarande hundlös...
Nu är viltspårsprov för Asta bokat nästa onsdag i Strängnäs. Hoppas på att få gå ett prov under torsdagen också. Hoppas nu bara att det går väl, hon har ju varit lite svamlig i spåret senaste gångerna... Imorgon ska jag se till att lägga varsitt spår åt dem så vi får träna en sista gång innan våran tripp söderut. Blir norskt igen åt Ines och till Asta ska jag försöka lägga ett spår med långa raksträckor och några vinklar så hon inte ska kunna vinda in spåret utan måste gå med näsan i backen. Hoppas min taktik funkar! Till helgen är det tolvtimmarskift som gäller för mig så då blir det ingen spårträning.
Idag har jag även bokat in höft- och armbågsröntgen för Asta i Umeå på hemvägen från vår resa. Det är sååå nervöst och jag hoppas verkligen att hon är fri, men man kan ju aldrig veta!
Spårelispår
Det mindre bra spårarbetet stod således lilla Asta för. Hon fick ett "svenskt" spår med både blod och klöv men även med två legor som på norskt spår. Hon markerade ena legan jättefint och hon tog upp spårstarten fint. Första sträckan gick helt ok, men efter första vinkeln kände hon väl åt vilket håll spåret låg och började vinda in det med hög nos. Jag återförde henne till spåret några gånger och hon fortsatte då spåra för att efter ett tag börja vinda igen. Jag tvivlar inte en sekund på att hon skulle hittat till klöven på det sättet också, men det är ju inte rätt.
Mottager tacksamt tips på hur man blir av med det här problemet! Kan tillägga att det inte är liggtiderna som är problemet eftersom spåren vi gått fått ligga minst 15h åtminstone...
Jobb, jobb, jobb
Jag har jobbat dubbla skift måndag-onsdag den här veckan, men idag och imorgon jobbar jag bara förmiddag och efter jobbet imorgon tar jag tåget till Luleå för att åka till Rosvik. Där är tanken att jag ska träna lite viltspår med hundarna. Det krävs lite spårträning på vanligt svenskt spår för Asta eftersom vi ska gå prov när vi kommer ner till hennes uppfödare v. 33. Med Ines ska jag lägga fokus på att klara av de norska spåren, hon förstod inte att markera legorna sist... Hoppas hinna lägga norskt åt Asta också åtminstone en gång innan 21 augusti när det är dags för prov!
Återkommer när jag har något vettigt att berätta :)
