Idag fyller Ines fyra år! Tiden går så snabbt! Känns som att hon var en valp ganska nyss, samtidigt som det känns som att hon bott hos mig jämt. Vi firade födelsedagen genom att gå på långpromenad med Johanna, Anton, Bessa, Java och Mio. Här kommer några bilder:


Finaste fyraåringen i världen!


Ines och Bessa lekte som aldrig förr...

...och Asta och Java ville ha samma pinne.



Mio och Ines

På eftermiddagen var det sedan kalasdags. Jag fixade blodpudding-leverpastej-korv-älgköttstårta till Ines och Asta. Det uppskattades! Inte minst av kalasgästen Asta - hon viftade på svansen under hela måltiden! Mig veterligen har hon aldrig gjort detta tidigare medan hon ätit så det var väldigt gulligt :)


Ines tårta


Två förväntansfulla flickor som snart ska hugga in på tårtan

Nu ligger flickorna och sover sött här bredvid mig och jag stter med ett (megastort) glas kaffe och en bit mörk mintchoklad och fredagsmyser. Nästa vecka blir det flytt till Kiruna, ska försöka börja uppdatera bloggen lite oftare efter flytten. På återseende!

Imorse visade termometern -26 grader och det har inte blivit så mycket varmare under dagen. Hundarna lyfter på tassarna och får köldkramp nästan omedelbart när vi kommer ut, så det blir inga långpromenader direkt. Asta är ju fortfarande under behandling så med henne gör det inte så mycket, men även Ines får alltså begränsat med promenader. Så i den här kylan är det ju topppen att det är tisdag idag vilket innebär tisdagsträning på Forslunda med labradorklubben!

Vi var bara fyra personer som var på träningen och första timmen var vi bara tre. Så det fanns gott om utrymme att träna på, och första timmen var det bara jag som tränade! Ines fick träna på rutan och fjärren. Körde rutan utan target i mitten. Gick dock ut och gjorde en retning innan några skick genom att låtsas lägga ut godis eller vissa gånger faktiskt lägga ut godis. Det fungerade fint, och de flesta gånger sprang hon direkt ut till mitten av rutan. Hon gjorde dock en liten variant på ingång till rutan några gånger då hon sprang in från vänster sida av rutan istället för rakt framifrån. Men i det stora hela gick det mycket bra. Skickade mot rutan från flera olika håll och placerade rutan på olika ställen av lokalen och hon verkar ha förstått vad det handlar om, även om hon tvekar ibland och vänder sig mot mig för tidigt (innan hon kommit fram till rutan). Men om jag bara är passiv då så fortsätter hon ut mot och in i rutan utan upprepat kommando, och jag tror att hon kommer att bli säkrare med tiden.

Vad gäller fjärren så måste jag fortfarande börja på kort avstånd och bara ett "sitt". Sedan kan jag öka avståndet succesivt med bara ett "sitt" för att sedan när jag är ute på rätt avstånd köra hela momentet. Så där behövs mer säkerhet på att hon får sätta sig. Det känns som att det är platsliggningen som spökar om jag går ut på stort avstånd direkt, som att hon inte tror att hon får resa sig. Men vi tränar mycket på detta nu, både hemma och på Forslunda och i UBHK:s lokal. Hemma funkar det klockrent, så det är bara att träna mer på andra ställen!

Asta fick idag träna på fotposition i fria följet. Det gick jättebra! Är riktigt nöjd med henne idag. Hennes attityd var helt fantastisk och hon var verkligen taggad att träna! Kan ju ha ett visst samband med koppelrastningen... Framförallt tränade vi på vänstersvängar och hon har börjat förstå precis vad det handlar om nu och har förstått att hon kan använda bakbenen för att flytta in bakdelen! Hon följde med mycket bättre i svängarna nu än tidigare och även på raksträckor gick hon med fullt fokus på mig och jättebra position, plogade inte alls vilket vi tidigare haft lite problem med.

Förutom fritt följ tränade vi även lite apportering. Vi har tränat en hel del på att "hålla fast" under den senaste veckans vila. Idag syntes det mycket tydligt! Hon höll fast apportbocken utan minsta tecken på att släppa den trots att jag till och med rörde vid den. Mycket stora framsteg alltså! Astas apportering funkar alltså väldigt bra nu, mycket bättre än Ines någonsin har gjort.

Platsliggning stod också det på Astas träningsschema idag. Platsliggning är ju så  mycket, jag tänker mig följande delar: sitta vid sidan - lägga sig - ligga kvar när matte går iväg - ligga kvar när matte står långt bort - ligga kvar när matte kommer tillbaka - sätta sig upp. Vilka av dessa delar är de som funkar fint och vilka behöver vi träna på? Ja, det står helt klart efter dagens träningspass (och andra pass) att den "största" delen att ligga kvar när matte står långt borta inte är något problem. Hon ligger kvar, och ligger still. Sitta vid sidan går också bra. Däremot att lägga sig fungerar inte så bra. Måste till många repetitioner innan hon lägger sig ordentligt vid sidan (det går bättre framifrån). Att ligga kvar när jag går iväg fungerar också fint, lika så att ligga kvar när jag kommer tillbaka. Alltså kan jag konstatera att det är att växla position vid sidan som är svårt. Detta måste vi alltså träna vidare på!

Oj, det här blev ett långt inlägg. Snart kommer jag säkert att skriva oftare (och kanske också kortare) inlägg här, för igår beställde jag en ny dator, och då blir det ju superkul att skriva! Framförallt jämfört med Anders #%¤#dator som jag inte längre kan manövrera sedan han installerat nåt nytt. Musplattan går helt enkelt inte att styra som jag vill, så jag råkar hela tiden hoppa tillbaka till förra sidan. Exempelvis har jag råkat radera det här inlägget fyra gånger. Nu har jag lärt mig att "Spara som utkast" är en bra knapp att trycka på då och då...


En sån här kommer förhoppningsvis hem till mig mycket snart.

Riktigt så här illa är det inte...


Efter en tids intensivare koppelträning för mig och Asta kan jag nu säga att jag börjar se resultat!
Så jag tänkte ge en liten beskrivning över hur och vad vi tränar.

Jo, jag har egentligen ett enda kriterie som Asta ska uppfylla under promenaderna och det är att inte dra. Så fort kopplet sträcks stannar jag tills hon slakar på kopplet igen - då går vi framåt. Inga krav på att gå vid sidan, eller att bara gå på höger/vänster sida eller att inte nosa. Allt är tillåtet, utom just att dra. Det betyder att det enda sättet Asta kan ta sig fram till den spännande kissfläcken är just genom att gå med slakt koppel. Tror att denna metod är den bästa för att få ett stabilt resultat. Tidigare har hon ju ofta kunnat belöna sig själv genom att lyckas dra fram till kissfläckar och annat. Nu är det enda sättet att komma fram till belöningen (kissfläcken) att inte göra det hon egentligen vill, dvs. springa i riktning mot det spännande stället. Går hon med slakt koppel får hon gå fram och nosa, men om hon drar får hon det inte för då står jag helt enkelt kvar på stället. Det kräver en del tankeverksamhet av lilltjejen, men jag tycker att hon är otroligt duktig! Det är så roligt att se hur hon korrigerar sig själv när hon känner att kopplet stramas åt.

Igår gick jag en 45-minuters koppelpromenad med båda hundarna vilket jag inte gjort på väldigt länge. Det gick hur bra som helst, inte konfliktfyllt alls utan bara trevligt. Känns så skönt att se resultat och veta att vi är på rätt väg!

Så var ett år till ända. 2010 har gått i raketfart, men när jag tänker tillbaka har vi ändå hunnit med att göra massor!

Mina mål med Ines för 2010 var att komma ut på tävlingsplanen i lydnaden. Det kan man säga att vi lyckades med. Hela sju stycken lydnadstävlingar har vi hunnit med. Så tävlingsvanan är numera mycket större än vid årets början! Skam den som ger sig, de tre sista tävlingarna blev tre raka förstapris och därmed var vårt LP i hamn. Ett annat mål var att lyckas ta det norska viltspårschampionatet, vilket vi också klarade galant!

Målen med Asta var att ta det svenska viltspårschampionatet. Det lyckades vi fint med! Godkänd i anlagsklassen och tre raka ettor så var det fixat. Men mest stolt är jag ändå över att lilltjejen spårade sig till ett förstapris även i Norge. Så nu är det bara att invänta tvåårsdagen och försöka fixa utställningsmeriterna så är norska championatet också fixat! På vardagsplanet var nog målet att kunna gå fint i koppel. Detta mål har vi inte uppnått riktigt ännu, men jobbar nu stenhårt på det!

Målen för 2011 då?

De viktigaste målen:
Jag ska kunna gå ut med båda hundarna tillsammans och även Asta ska klara av att gå fint utan att dra.
Jag ska känna mig trygg med mina hundar vid hundmöten. Inget dragande (Asta) eller utfallsbeteende (Ines).

Det här dragproblemet har verkligen blivit till just det - ett problem. När vi kom tillbaka till Umeå efter julen skulle jag gå ut med båda hundarna på en koppelpromenad. Kom knappt ut genom dörren innan jag insåg att "det går inte". Så lösningen fick bli att gå en och en. Inser att jag inte har lagt tillräcklig tid på Astas dragbeteende. Så nu är det dags att träna på att gå i koppel. Minst fem ensampromenader/vecka ska jag gå med Asta. Skulle vilja gå varje dag, men inser att fem dagar är mer rimligt som mål. Har gått tre dagar i rad och tränat nu, och det känns redan bättre, så jag är försiktigt optimistisk!

Det värsta är att Astas extrema dragande gör att jag måste hålla korta koppel och "spjärna emot" för att överhuvudtaget orka hålla i och alltså inte tappa hundarna. Detta i sin tur leder till att varje koppelpromenad, och särskilt hundmöte, blir till en konflikt. Det utlöser sedan ett beteende som jag inte trodde fanns hos Ines, då hon har börjat med utfall mot andra hundar. Är själv helt övertygad om att det beror på den jobbiga situationen som uppstår; Asta drar i kopplet --> jag blir frustrerad --> promenaden blir till konflikt --> när en hund kommer vet jag inte om jag orkar hålla i dem=ångest --> Ines känner av den konstiga spända situationen och reagerar mot den andra hunden.

Är nu inte helt säker på att mitt resonemang är riktigt, men så känns det i alla fall som att situtionen ser ut. Ines har aldrig tidigare haft svårt för hundmöten och jag har alltid kännt mig trygg med att möta hundar förut. Nu är jag "hon som tar omvägar" och "hon som ingen vill möta". Men det ska bli ändring på det nu!

SÅ. Det var vardagsmålen. Men självklart har jag även tävlings/träningsmässiga mål för året. Här kommer de:

Ines: 
Starta i och ta förstapris i lydnadsklass 2
Förstapris på finskt viltspårsprov = FI VCh och NORD VCh
Fortsätta träna sök och förhoppningsvis starta i apellklass.

Asta:
Förstapris i lydnadsklass 1
Klara av utställningsmeriterna för NO VCh
Förstapris på finskt viltspårsprov = FI VCh och (kanske) NORD VCh
Starta jaktträning

Hoppas på att kunna uppnå åtminstone de flesta av dessa mål och hoppas också att året blir fyllt av bus och umgänge med trevliga hund- och människokompisar, skidåkning, bad och galna upptåg!

Här är några bilder från tidigare i veckan när vi var ute på promenad på Carlshem och från dagens glöggpromenad med Labradorklubben.

Härliga vinter!


Ines stannar upp och funderar en stund...

...för att sedan ösa på för fullt med syrran!


Från dagens glöggpromenad:


Många labbar var samlade...

...och KUL hade de!



Lite klurigt att se vem som är vem. Tror dock alla fick med sig rätt hundar hem :)

Det var himla kul att se alla hundarna ha så roligt idag.Tycker att det är fantastiskt att kunna släppa ihop 12-13 för varandra okända hundar och att det går så himla bra. Knappt ett skall eller morr, utan bara lek, lek, lek!

Nu ligger båda hundarna och sover sött i soffan. Kan tänka mig att de är mycket nöjda med dagens aktivitet!

Har inte kört så mycket tricks med hundarna den senaste tiden, utan har bara fokuserat på lydnadsmomenten. Men det börjar bli lite enformigt, så nu har jag shejpat in lite tricks med båda två. Anledningen till detta är förra söndagens utbildningsdag på forslunda där temat var just klickerträning. I ärlighetens namn hade jag inte förväntat mig att det skulle vara så bra, trodde mest att det skulle vara helt basicgrjejer, typ klicka in hunden. Men där hade jag fel, för det var superbra! Vendela som höll i det hela var mycket duktig och peppande och jag fick en riktig nytändning gällande att shejpa in tricks. 

Asta var med mig på Forslunda och jag provade på lite omvänt lockande med henne, vilket hon förstod snabbt. Shejpade in att springa runt en stol, och även förbättrade även att trampa på musmatta. Sedan lade jag in musmattan i hoppet, för att få henne att hoppa ut från mig. Blev alltså lite lydnad av det hela också, men det gör ju inte så mycket... ;)

Idag har jag tränat in att springa runt en stol med Ines också. Jag inser varje gång jag tränar in något nytt med henne att hon förstår så snabbt. Jätteroligt tyckte hon i alla fall att det var! Sedan fräschade vi upp lite gamla tricks, som att springa slalom mellan mina ben och sitta vackert. Jag kunde naturligtvis inte heller hålla mig från att träna något lydnadsmoment, så vi tränade lite på fjärren. Det fungerar bättre och bättre, och nu är det väldigt sällan hon sätter sig "framåt", utan hon gör rätt ca 9 gånger av 10 åtminstone, trots ökat avstånd.

Asta fick fortsätta med sin "springa runt stol"-träning. Hon kom ihåg jättebra och jag kunde öka avståndet till stolen och ställa mig upp istället för att sitta på knä. Efter det fick Asta också prova på att gå slalom mellan mina ben. Hon förstod inte riktigt vad hon skulle göra, så det krävs nog lite mer träning innan det sitter...

Imorgon är det glöggpromenad med labradorklubben. Hoppas att det är många glada labbar, mattar och hussar där!

I helgen har vi varit i Jokkmokk och tävlat lydnad igen fredag och lördag. Planen var att låta det bära eller brista. Skulle vi lyckas ta två förstapris skulle vi få vårat LP och skulle vi inte få det så tänkte jag att vi struntar i LP och satsar på att träna in momenten för tvåan istället. Men det brast inte - det bar!

Så till resultaten. Fredagens tävling gick mycket bra. Jag hade bestämt mig för att köra DK på läggandet (det gick ju bra sist) och det funkade rätt bra. Fast den här gången skulle vi faktiskt fixat ett förstapris även om vi nollat läggandet, men skönt att slippa göra det!

Poäng fredag
Platsliggande - 10
Tandvisning - 10
Linförighet - 8,5
Läggande - 7,5
Inkallande - 10
Ställande - 9
Apportering - 9
Hopp över hinder - 10
Helheltsintryck - 9

Totalt: 184 poäng och en andraplacering

Lördagens tävling gick också bra. Ines var dock mycket segare än dagen innan och vi fick inte riktigt till koncentrationen. Men ett förstapris med rätt bra poäng i alla fall så jag är nöjd!

Poäng lördag
Platsliggande - 9,5
Tandisning -10
Linförighet - 8,5
Läggande - 8
Inkallande - 9
Ställande - 8,5
Apportering - 8,5
Hopp över hinder - 10
Helhetsintryck - 8

Totalt: 177,5 poäng och en fjärdeplacering

Med dessa resultat var alltså LP1 ett faktum och Ines kan nu kalla sig
LP1 SE VCh N VCh Toffé. Fint? Jag vet inte riktigt... Ser lite roligt ut med så många bosktäver framför ett så jättekort namn!


Ines med helgens rosettskörd

Förutom att helgens tävling var mycket trevlig ur resultatsynpunkt var det också en väldigt bra arrangerad tävling. Jättetrevliga människor och en jättemysig klubblokal där vi också sov. Till Jokkmokk åker vi absolut fler gånger!

Stort grattis också till alla andra som lyckades med finfina resultat!


Glatt gäng! Jag med Ines, Helena med Puzzel och Puma och Margareta med Leo

Tack Margareta för bilderna! Och tack också till Petra som fotade :)

Märker att mina inläggrubriker pendlar ganska friskt mellan positivt och negativt. Nu är det positivt igen!

Efter gårdagens mindre lyckade tävling där vi nollade läggandet (ett ordentligt DK skulle kanske resulterat i 5 poäng och alltså ett förstapris) bestämde jag mig för att köra dubbelkommando på läggandet. Detta var bra för nu fixade vi poäng på alla moment vilket resulterade i 167,5 poäng och ett förstapris. Till råga på allt räckte det hela vägen till klassvinst!

Så här såg poängen ut idag:
Platsliggning - 10
Tandvisning - 9,5
Linförighet - 8
Läggande - 7
Inkallande - 8
Ställande - 8
Apportering - 7
Hopp över hinder - 9,5
Helhetsintryck - 8


Känns så skönt att vi äntligen lyckades på tävling. Så nu har jag anmält till Jokkmokk om två veckor för att ha chans att fixa LP1 innan säsongen är slut... Hur det går där återståt att se, men nu ska vi i alla fall börja träna in tvåans moment och försöka fixa dem under vintern.


En mobilbild på Ines efter vi kommit hem från tävlingen.
Det finns en pokal också bakom rosetten ;P


Asta har för övrigt börjat löpa igår! Stora damen. Men hon är sååå ynklig och det är så ofattbart synd om henne - speciellt när hon ska ha på sig tikskyddet. Lilla, stora hund. Film från hennes MH ska jag också lägga in här snart.  Jag hann precis lägga in filmerna i datorn igår morse innan hon senare under dagen firade att hon börjat löpa med att festa loss på min kamera. Ibland har man lite flyt! Inte för att jag vet om själva kameratuggandet fller inom ramen för flyt. Men jag hann ju rädda allt som fanns där innan åtminstone!

Min nacke säger nu åt mig att jag inte kan sitta här mer. Mor och far har en mycket icke-ergonomisk stol vid datorn. Det är inte ens en stol, det är en fotpall till en fotölj. Inte bra.

På återseende!